Minusränta på kultur

Ja, texten här nedanför ser lång ut. Men håll ut, om jag får bestämma kommer du att bli rikligt belönad. På riktigt – pengar!

Riksbanken dikterar priset på svenska kronor genom att bestämma nivån på den så kallade styrräntan, det vill säga den ränta som banker får om de har ett överskott av pengar som de vill deponera hos Riksbanken. Och hur mycket pengar bankerna har på lager avgörs av hur duktiga de är på att låna ut. Är de riktigt klantiga har de byggt upp stora reserver. Men de allra flesta banker är grymma på att låna ut. De kan tammetusan skeppa ut tonvis med stålar med förbundna ögon!

Nu är styrräntan negativ. Det betyder att den som äger pengar måste betala böter för sitt innehav och den som vill låna får en bonuscheck för att göra det. Så otroligt bra!

Bankerna vill givetvis ha så lite pengar som möjligt på fickan och lånar följaktligen ut allt de själva kan låna upp till kreti och pleti. De skär emellan fett så det är inte alltid minusräntan når fram till den som den egentligen är avsedd för.

Va? Har du fortfarande lite plusränta på dina lån? Stackare. Men lugn, snart får även du smaka på minustecknets sötma.

Den negativa räntan är årtusendets fest. Missa inte den! Alla vill såklart låna. Ju mer de lånar desto rikare blir de. Bostadspriserna stiger mot himlen, semesterresorna blir dubbelt så många och långa. Hurra för minusräntan!

Varför ger då Riksbanken denna feta cigarr till folket?

Jo, för att vi ska konsumera och driva upp inflationen. Motsatsen deflation är farligt för då faller samhällets viktigaste fundament, det vill säga KONSUMTIONEN. När det är deflation sitter alla bara och gäspar och väntar på att Thailandresan ska reas ut till vrakpris nästa eller nästnästa vecka. Men Riksbanken kan inte vänta, Stefan Ingves vill att du reser till en diktatur IDAG!

Men. Det går dåligt för Riksbanken trots det stora räntekalaset. Oljepriset sjunker och inflationen följer med söderut. Snart måste Ingves & Co troligen sänka räntan igen. Han måste få oss att låna ännu mer så vi orkar konsumera ända in i kaklet. Ingen får ge upp nu.

Alla måste hjälpa till. Även jag. Därför har jag utarbetat ett förslag som snabbt drar upp konsumtionen.

Jag föreslår att Sveriges Riksdag omgående ska fatta beslut om att införa minusränta även inom kulturområdet. Kalla det bidrag, subventioner eller transfereringar om ni snabbt vill förstå vad jag menar. Riksbanken kan betala kalaset med ännu mer nytryckta pengar (det vill säga fortsätta köpa upp Sveriges statsskuld).

Svenska folket blir inte bara inflationens främsta riddare, de blir även upplysta sådana!

Så här:

  • Betala 500 spänn till alla som vill se opera. Plus bonuspeng om de håller sig vakna.
  • Dela ut trisslotter på gratisföreställningarna på de där irriterande fria teatrarna.
  • Slopa fri entré på museerna. Betala svenska folket för bövelen! Lägsta avtalsenliga timpenning är det enda rimliga.
  • Ge en hundring till alla som hämtar en bok på ICA Maxi, Pocketshop eller andra välsorterade boklådor.
  • Vänd ut och in på kulturmomsen och betala en duktig skatteåterbäring till upphovspersonerna varje gång de sätter sig vid ett tangentbord.
  • Låt alla svenskar gå på bio gratis en gång i veckan och ge dem en inramad bild på Stefan Ingves på köpet.

Ja, ni fattar vilken snurr det blir? Minuskulturen är äntligen här. Nu kör vi!

Stefan_Ingve

Laglösa Polen

Polen saknar viss grundläggande lagstiftning som vi i Sverige och Skandinavien tar för given. Jag tänker förstås på Jantelagen: DU SKA INTE TRO ATT DU ÄR NÅGOT, osv.

Min roman Världens bästa bok har just släppts i Polen och blir enligt mina mått mätt hyllad av recensenter och bloggosfär. De verkar inte alls störas av hybrisen i titeln utan läser och värderar boken för vad den är: en satir om övermod, skrivande och litteraturvärlden.

När den släpptes i Sverige för några år sedan upplevde jag en ganska kraftig beröringsskräck. Bokhandeln ville knappt ta i den med tång. Recensenter och journalister slängde ifrån sig boken med ett skrik när den dök upp i deras postfack.

Av de som läste brydde sig få om innehållet. Min förmodade hybris överskuggade allt. Att jag på fullt allvar trodde att jag skrivit världens bästa bok. Vilken dåre!

En kompis utropade ”nä, så där kan man faktiskt inte göra!” angående titeln.

Visst var det lite tungt. Men jag är helt ärlig när jag säger att jag var beredd på det. Och kanske var det därför jag skrev boken och valde den oblyga titeln. Jag gillar motstånd, tycker om när det skaver. Jag har alltid behövt ett visst mått av bitterhet för att kunna värdera sötma. Rätt mycket om jag ska vara ärlig.

Utomlands har det varit annorlunda. Boken är hittills utgiven på åtta språk, bland annat engelska, franska och tyska. Överallt har den tagits emot hyggligt, bra eller finfint. I Frankrike utnämnde Telematin den till en av årets roligaste böcker. Jag har fått positiva läsarreaktioner ända från Tasmanien.

Men allra bäst verkar det gå i Polen, landet utan Jantelagar.

En kritiker som recenserat både Världens bästa bok och Fjärilspojken påstod utan att skämmas att jag är ”en mångsidig, mycket intressant och fräsch röst i den samtida världslitteraturen”.

DET – tänker jag tammefan glädjas åt. Sweet!


PS Världens bästa bok är såklart inte såld till janteländerna Norge och Danmark. Det ryktas att några förläggare öppnat boken men de har inte synts till efter det.

PS2 Kom ihåg: anspråk och pretentioner byggde denna världens bästa värld!

PS3 Polen gillar Fjärilspojken också. Det är verkligen betydelsefullt för mig.

VBB Polen najlepsza ksiazka FRONTPolen_chlopiec_motyl